*censur*
Tänkte att man kunde få se Pittens vackra former eller kanske Matthew McConaughey`s najsiga ass men det enda som jag tyckte mig se var bortcensurerade nipples på de kvinnor som var med. Va?
Killarnas nipples är kvar. Dessutom tjänar inte stjärnorna på kvinnornas nipples någon funktion då resten av tuttsen syns? Whats up? Inte intelligensen på haon som satte dit stjärnorna iaf....
Dessutom står det "Nakenchock" som lite lockande överskrift. Vaddå naket? Alla godbitarna är ju censurerade? De kunde lika gärna haft på sig de minimala trasor de brukar ha på sig?
Nej. Skevt det är vad det är.
Det är något som är skevt med ett samhälle som ser det som något onormalt att vara näck när det är det vi egentligen vill vara hela tiden.Det är skevt att det som är så naturligt är så provocerande.
More nudety to the people!
EmoChic
Det är inte vad som väntar utanför. Det är att gå genom ytterdörren. Väl ute så är det hela inte så farligt. Jag känner mig verkligen superduktig när jag väl är färdig med det som ska göras trots att folk gör det varje dag.
Men när jag är inne, i mitt hem, hemma, känns hela iden med att gå genom ytterdören som Killimanjaro och jag ska ensam bestiga det och har ingen chans att ändra mig och måste göra det nu utan någon annan och utan syrgas och linor.....
Varje por i hela huden och varje cell i kroppen skriker nej neeeej och vrider sig i ångest och andan vill inte upp ur halsen.
Vissa dagar är det enda trygga stället för min själ hemma. Jag kan inte träffa folk, jag kan inte gå ut. Det går inte. Jag bryter ihop till en liten hög på golvet och smälter till salta tårar.
Bara jag får vara inne och bara jag slipper gå ut, bara jag slipper ringa honom som jag måste höra av mig till, bara jag slipper gå till tanten som jag redan är sen till ( hon kommer att skälla på mig), bara jag slipper förklara varför en gång till, bara jag har någon som fattar....
Nu är det en cakewalk jämfört med för några år sedan. Då gick jag till sängs med Ångest. Vi gjorde allt tillsammans. Svarade inte i telefonen, lät bli att gå på viktiga möten, drack mycket, struntade i viktiga papper och hatade dörringklockan.
Senare insåg jag att Ångest var ett dåligt sällskap och fick upp ögonen för Sällsamhet. Nu spenderar vi mer tid tillsammans. Men Ångest är trogen. Han hälsar på ibland. Ofta stänger jag dörrn rakt i nyllet på den jäveln. Men ibland smiter han in ändå.
Nej. Vi är inte vänner. Jag och Ångest.
Lite medicin mot tristheten.
Mmm. ni vet den där Varianten av Humor som dyker upp när man är trött? Den där när man fnissar sönder hela magmusklerna åt urtrista saker som är urroliga då? Den genomsyrar kroppen när jag ser det här.
Ja. Det är väl bara att tacka Björns föräldrar och Micke som uppmärkasammade oss på klippen sist han var här. Tackar!
Fina bilder från vernissagen!
Jag vet att inte syns men bullen är sydd i manchestertyg.
De sista fyra bilderna är tagna hemma. De tog jag med eftersom det var de bilder som jag ställde ut men de syns inte på fotona.
Vuxenpoäng
Vernissage imorgon! kl 1300 i Bildkällaren. Välkomna!
Igår var jag på föräldramöte. Snacka om att plocka vuxenpoäng!
Mest var där mammor naturligtvis.* Det visade sig att nästan samtliga var lärar och runt 29-37 år. Jag kände mig minst i hela världen. Men sedan så började Isas mamma Sophia prata med mig som väl var. Vi hämtar ongarna samtidigt varannan vecka och har småpratat lite innan. Vi kom fram till att vi bor nästan grannar, att det är stressigt att ha barn och att en sammanslagning av avdelningarna vore ju alldeles förfärligt.
Väldigt mycket vuxenpoäng.
Det är så konstigt. Jag känner mig alltid som en nittonåring när jag ser kvinnor i min ålder. Barnslig,vilsen och oartikulerad. Allting är så himla redigt med hus, bil, besparingar, semester och karriär. Jag har lägenhet, bil ( inget körkort men det är vår bil), prestationsångest, har inte varit utanför landet på gud vet hur länge och är totalt vilsen. Är det sånt här som gör att man får åldersnoja?
Det är olidligt att bo på tredje våning med en sexton kilo tung 2 1/2 åring. Tungt och tjatigt blir det när man vill ha upp honom. "Men du är så stor nu Kaspian! Du kan gå i trappan själv." " om du kommer nu så får du glass när vi kommer upp! ja! Glass!" " K.O.M. N.U."
Då är det inte långt från en annons på blocket** I´ll tell you...phu.
*Har du tänkt på det som kvinna? När din man har ringt ett samtal tex och du frågar vad som sas så säger han att han inte riktigt vet och du kan lirka ur honom max två oviktiga saker. Skulle du däremot fråga din vännina så kan hon nästintill ordagrant tala om vad som sades, vilket humör personen var på och vart personen var ( tex mobiltelefon på tåget)..
Därför är det naturligtvis så att det mest är kvinnor på föräldramöten, som ringer "viktiga" samtal och säger saker i stil med "Åh! Allt ska man behöva göra själv annars blir det ju inte ordentligt gjort". Så de ska få alla snaskiga detaljer och inte missa något som faktiskt kan vara väldigt viktigt.
**"Säljes:
Underbar tvåochetthalvtåring. Älskar bilar och är en superb cyklist. Säljes till familj med lägenhet på bottenplan alt. hus. " hahahahaa.
Spana in!
krambanan!
Prefix
Jag önskar att jag hade tålamod att lägga upp ltie roliga bilder men nej. Dessutom vet jag att jag ahr roliga videos men då måsta jag lägga in dom på jotob och det finns det ännu mindre tålamod till....
Jag är jävligt trött på Facebook. Det är som en såndär Vännerbok man hade när man var liten. Man har en massa "vänner" på en lista men man gör liksom inget med dom. Hela facebook har mist sin charm som den var obegåvad med från början. Funderar starkt på att ojoina igen. Bara blogga. Fast det är ju lite trist med i längden. Jag vill ha flera läsare så man kan få lite feedback. Hur man göra då? Flera vänner på facebook? ;-P
Ska träna lite nu. Har inte hunnit och dessutom fhryser jag.
*Mathandling imorgon eftermiddag plus upphämtning av pannåupphängning,
*Föräldramöte torsdag kl 18,30
*Vernissage lördag kl 13,00
*Jönköping måndag morgon för inköp av skrivare. + ikea för ny stekpanna + hm för Kaspian kläder.
*Hokky + teater i månaden.
En kort lista. Det är minus proven,studet och annat vardagstjafs och fikande jag ska göra denna veckan.
hm. Det är onsdag imorgon.
Lördag!
På torsdag så ska jag vara med när pressen blir informerad. *eeep*
Så nu ska jag bjuda in ALLA och ALLA ska komma!
Jag vet inte vilken tid ordentligt men det är ju en liten petitess! Min första vernissage!
VÄLKOMMNA!
Erik sover nu för han jobbar dag denna veckan. Själv har jag kollat min mail typ 7 gånger den senaste halvtimman. Jag har sökt ett jobb som jag praktiskt taget håller andan på att få men ansökningstiden gick ut i fredags. Hon har ju självklart lite att sålla bland så det är ju heeelt ologiskt av mig att kolla mailen nu. Men men.
Vi kollade på Beowulf ( stavas?) ikväll. Som vanligt stör jag mig på att de är i Danmark och ändå talar de amerikanska. Dessutom låter det som tysk brytning på Jolie. Hollywood. Så långt komna men ändå bortkomna. I övrigt så var den väl underhållande.
Har även sett både Ginger Snaps ( rysligt mysigt med fotoarbetet längst fram i filmen men i övrigt: bleech) och Tank Girl ( rekommenderas varmt!!!!) i helgen. Svärmor ( som vi doggvaktade åt) har en 52" tv. I rest my case.
Kaspian lever och frodas som talande ogräs. Inte bara kan han säga bilmärkena han skiljer dom åt också! Inte ens min syrra på 24 bast klarar det! > ; P *ser du hornen?*
Uppdatering färdig. Over and out.
Planer
Vi har aldrig firat vår bröllopsdag *vuxenpoäng: 72 för bröllopsdag* och vi firar aldrig födelsedagar ordentligt och aldrig nyår. Nu bakar vi ihop det och gör något riktigt kul ist. Så fort vi kirrat barnvakt o cashen trillar in. Mer sen.
Nu är vi hundvakt i Skara. Eftersom vi är totalt uträknade ur den sociala biten eftersom vi har barn så bjuds vi inte in på fester osv. Det är bara att le och inte låtsas om att man blir lite purken. De skaffar ju barn så småning om de med... hähä. >:->
Älskade vän, Älskade du.
Jag är inte bra på att veta gränser. Jag är väl helt enkelt ingen vän-människa. Det är svårt att vara det när man aldrig riktigt är vän med sig själv.
De som jag har känt länge men träffar sällan men har sen långt tillbaka klassar jag som kompisbekantskaper. De som jag pratar med och fikar med då och då är kompisar. De som vet saker om mig som gör mig mig är mina vänner.
Emma och jag har en vänskap som är superb på alla sätt och vis. Vi respekterar varandras gränser och försöker inte töja dom. Vi står inte och hoppar på varandra eller trycker på knappar som inte ska tryckas på. Vi känner oss aldrig obekväma med varandra och gör vi det så fixar vi det. Vi pikar aldrig varandra eller spelar fulkort eller annat fusk eller fult. Vi har ärligheten på vår sida och uttnyttjar honom till max. Vi fistfuckkar honom helt enkelt. BASTA!
Det är svårt när det har hänt mycket och när man inte vet i vilken ände man ska börja gräva i.
Jag sluter mig eller så lägger jag fram hjärtat mitt på ett fat, tänder ljus och säger "Smaklig måltid.".
Jag förstår att det skrämmer.
Men det finns ju de som jag inte riktigt vet varför de springer. Då känner jag att om man är en självutnämnd vän till någon kan man väl tala om varför man springer som en struts åt motsatta hållet.
Det är svårt att veta vad man gör för fel om ingen finns som vågar sig på en förklaring.
Mitt svar ligger säkert gömt här i min svada men jag känner mig tömd. Det är skönt.
Go retro!
Tittade precis in hit and i love it... just lean back. And love it.
Gah!
Mera Solstickanpojken!
Solstickanpojken
Min "Phat"utmaning
Vilken action! [sikken akchön]
JO ser ni. Nu blire tjokkisblogg! Inte här men på en annan blogg jag länkar till senare.
Jag vill bli av med mina kilon men jag vill inte tråka ut er. Eller mig heller. Därför tänkte jag försöka göra det hela på ett roligt sätt. En blogg med flera skrivare som har samma mål och anstränger sig på roliga sätt. Allt föratt bibehålla motivationen. Ser fram emot många roliga diskussioner a la kolhydrater vs fett och om svart verkligen får en att se smalare ut! hahaha! Ytligheterna ska skvala och före och efterbilderna blir många!
Allvarligt talat så ska jag fixa det nu ist föratt sitta här o svammla.
Kram på Skinhead Barbiedoll. Din blogg är wunderfull och hela du är bedårande! XD 
Jag blev visst lite skev...
Lite så blasè
Jahaja.
Det blir inte så kul när man tappar tråden och man inte vet vad man ska skriva om.
Jag har börjat läsa Alfons för Kaspian. En bok om kvällen och han älskar det. Håhåjaja Alfons..... Skulle egentligen vilja börja läsa Pratchett för honom men det är så få bilder i de böckerna.
Nu ska jag vara husfru ett tag och laga mat åt gubben och sen ska jag och Kaspian till stan med mamma. Vi ska fika på lilla Blå. Varje gång vi gjort det det senaste har vi suttit och klagat över hur förfallet det har blivit men vi landar alltid där ändå...
Nya fina bra
Det här med Brittan
En intervention efterlyses och det helst igår. Men det ska väl krävas att kvinnstackarn dör innan någon verkligen GÖR något...
Ja, det gör mig lite arg, ja.
Min mamma om någon skulle sätta P för doningarna på en gång om inte annat.