Jolin. Men inte ofta alls.

...och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?...


...Dagen går, det mörknar strax, jag tror att det är dags att gå på fest
Vi måste göra nåt åt ledan
Vad var det som gick snett, vi gjorde rätt, nu gör vi fel i ren protest
Har vi nött varandra redan
Vi lever sönder samma dagar, vad ska vi prata om idag
Var det du som blev som jag
Alla ögonblick vi jagar, för att vara nånting mer än bra att ha...


Lars winnerbäck. Mannen som gav mina känslor de orden som inte jag fann.

Nu är det tjockt med text härinne. Det är nog dags för en bildupdate va?

Gödars skömning!
Ikväll var det kladdkakamuffinskväll med minsta systerYster. Mycket trevligt. Hon är kär och hon diggar kossor.
Hon är ursöt. Jag fick ett kort på henne som dom tagit i skolan och jag blev så glad att hon kom ihåg att ge mig ett. Vi är glömska både hon och jag. Det har vi fått av mamma.
Emma frågade mig häromdagen om min och Jossans relation och jag insåg att den kunde väl vara bättre. Jag kom att tänka på vilken relation som Michelle har till sina systrar och kom på att jag vill också ha det så. Eftersom livet inte är en generalrepetition så har jag nu tagit tag i mig.

Emma var här i helgen. Henne hade jag inte träffat sen Kaspian var relativt ny men då vi fikade själva i Skövde. Nu fick hon träffa mitt liv.  Jag vill så gärna att hon blir kvar där. Hon har varit saknad. Hej igen Emma! :D

Kaspian hörde mig säga Emma EN gång sen tittade han på mig och sa " Memma!!" precis som att " Henne kommer jag ju ihåg.det var så längesen! ".



Jag har haft en halk-period ett tag nu. Det har känts tungt. Det kan bero på hösten. Eller inte alls.
Men nu rullar det på. Jag är ok.

Nu har jag börjat skriva lite i min andra blogg med. Den är lösenordsskyddad och är du intresserad så får du hojta till.
Jag dubblar föratt det är saker jag inte vill dela med hela världen.

iallafall så fyller äldsta syster år idag. Nu är vi kammla kammla alliopa!
Det blir kalas och Kaspian ser fram emot detta jättemycket. Det är det enda han pratar om. Som om han aldrig träffar dom.. hahha vi har haft två ( !) kalas denna månaden som var och han tycker att han träffar släkten för sällan!
På tal om det så fick jag en jättefin berlock ioch kedja i silver av Erik i present. Det önskade jag mig och han valde en som var precis perfekt. Så läbbigt gölligt. Jag blev jätteglad. (Lite kompensation föratt jag alltid diskar ;D *asg*
Bitter jag? va? ;-))

Det är ruggigt ute. När jag lämnade Kaspian på dagis förut så gick jag och samlade kastanjer utanför. Jag älksar hur de ligger i handen och de härliga virvlarna av brunt i skalet.
Plockade en del som jag har lagt fint inne i vardagsrummet nu. Det är som att ta med sig en bit  härlig färgglad höst in.

Pöss