Att putta på saker.
Jag har ägnat ca fem år åt att putta en annan vuxen människa dit han ska.
Mot jobb, utbildning, diskberg och hänsyn.
Kanske är det inte så konstigt att det är lite jobbigt o putta mig själv i riktning mot packning nu då...
Det är mycket smycket snö ute. Det är fint och pulkåkningsrikt. Och juligt. Inte att förglömma.
Det var en trevlig julafton. Kaspian o Eliot är finast i världen som alltid.
Trots att Eliot är den blötaste ungen nu. Jag tror han tandar.
Vi var hemma allihop här.
Eriks pappa var med. Han är lika torr i humorn som min Otto. Det är roligt.
Men jag har ångest. Erik går fortfarande runt som inget har hänt alls.
Goda nyheter! =) Jag skriver på pappren för min nya lägenhet imorgon. =D
Vilket för mig tillbaka till att jag borde packa....
Kommentarer
Trackback