Jolin. Men inte ofta alls.

Jag känner mig lite lessen. Men jag vet inte varför. Det är inte så jag toktjuter eller ens fäller en tår. Men det värker lite i kanten mellan näsan och längst bak i halsen. Det känns lite ledsamt bara.... det hela.

Man börjar ifrågasätta om man gör saker rätt. Om man överhuvudtaget borde göra dom. Blä va tungt.

Är det föratt löven prasslar under skorna när man går ut? Eller är det kanske bara så att jag behöver ta mig ett rejält gråt ibland?


Nu är klockan mitt i natten igen och jag ska sova. Jag tycker så mycket om vår lägenhet på kvällarna för den blir så murrig och go.  det är svårt att komma ihåg att lägga sig i tid då.