Gamla spår.

Jag har blivit påmind om gamla spår. Det är tungt att köra i dom, de är så uppkörda, söndertänkta och skavda.
Allt jag gjorde då skulle jag göra om. En del annorlunda. En del inte.

Stulna kyssar på en balkong.
Vackraste röda läpparna mot mitt hår.
Ett ögonblick av besvikelse genom ett köksfönster
mitt i snön mitt i natten
Alla gånger vi hade så sanslöst kul.
Jag kunde vara mig.
Ingen berörde som du.



Det får vara så. Ibland måste man välja själv. Ibland görs valet åt en. Ibland lägger man fram hjärtat på ett fat och ibland sopas det i golvet och trampas på. Det är så. Det är så det är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback