Jolin. Men inte ofta alls.

" Det stavas J o l e n e men uttalas Jolin."

Ovanstående mening har jag levt med hela mitt liv. Jag är mamma evigt tacksam för detta val av namn som jag bär med stor stolthet. Det är tack vare henne som jag fick heta det då tex min mormor tyckte att jag skulle heta Ottilia efter min pappa. haha! Tack mamma föratt du sa ifrån!
Christoffer hade jag fått heta om jag varit pojk. hm. Krist. Offer. Nej det är inte jag. Jag är Jolene.

Som sagt mamma döpte mig efter låten "Jolene" med Dolly Parton (precis som mina systrar senare blev döpta efter låtar de med*). Vi lyssnade mycket på den när jag var liten och jag frågade alltid mamma vad texten betydde. Varje gång svarade hon mig att jag för liten och att hon skulle förklara när jag blev äldre.
När hon väl gjorde det så tyckte jag väl att det var lite hemskt. Det är ju en bön till den andra kvinnan att låta hennes man vara ifred. Men mamma förklarade att hon fastnat för ett stycke i texten som var så bra om hennes röda hår och gröna ögon**. Hon tyckte att det var så vackert och jag tror att det kanske var lite önksetänkande med från mammas sida. ;-)
Iallafall blir jag superglad när jag hör låten någonstans och för ett tag sen så framförd Jill Johnson den på tv när jag zappade förbi.
"Erik! Jag är på tv!!"

Mina favoritversioner på låten är dessa.




( är supernöjd med mig själv nu btw. Har inte fattat vilken adress som man ska lägga in föratt få klipp så förrns nu. I ROCK!)








* Liza efter en svensk visa *hummar ..."Lisa i basketdojjer o solblekt hår, Lisa talar ett språk som bara barn förstår..."* och Josefine efter "Josefine" med Chris Rea. Lite coolare än mamma o hennes bröder som alla börjar med samma bokstav. Haha!
** nu är jag rödhårig och syster är blond.