Jolin. Men inte ofta alls.

När jag kom in på barnmorskans kontor på mvc förut så spelades det Liptones på hennes radio. Hon skulle gå iväg och kopiera ett papper nästan på en gång och gick mitt i "Free Like a Bird". Jag satt ner och njöt. Trummade lite på benet och ryckte lite i takt sådär.
 Sen fick jag en impuls.
Jag ville gå fram och höja volymen och bara shejka loss sen sänka fort och sätta mig precis innan barnmorskan kom in igen.
Så otroligt trist och omodig som jag är satt jag kvar.
Vad skulle hon säga om hon kom in mitt i shejkalossandet?
Tänk att en dos pinsamhet kan ta övertaget så på en känsla av total lycka?

Har du någonsin haft en såndär ingivelse?
En sån där tokig sak som du fått för dig och sett dig själv göra i huvudet men inte gör för det är för... för nånting. Kanske inte pinsamt utan mer... egentligen bara DU helt enkelt.

Tänk om alla skulle agera mer på sina såna lyckoimpulser? Undrar just om man skulle vara en mer harmonisk människa då?
Eller kanske mer hemlighetsfull?
Som Amelie från Montmartre.....