Jolin. Men inte ofta alls.

Jag tror i stilla förundran att allt ordnat sig
susar runt på gator & torg
i hoppet om att bli hel igen
sorg är allt jag har kvar av dig
Vill se en glimt som är din

Jag lämnar jackan i garderoben
Träder in i sorlet & tar del av det
Mina vänner framför mig
Vi tar plats i baren
Jag surfar på känslan till illusionernas land
jag hälsar på där ibland

När allt är trist och otroligt torrt
då först vet jag vart att ta vägen
så flyr jag bort
men ändå dyker du upp i alla lägen

Du ler & talar med mig om
Bättre ställen & tider
Du går & säger kom
Jag ser dig gå & lider

Men mitt i all förtvivlan
över det som en gång var
Finns ett hopp & en önskan
om att ändå ha dig kvar