Jolin. Men inte ofta alls.

Just nu ligger det ett brev till min son på köksbordet. Det har åkt hela vägen från Nya Zealand.

Det är mjukt men lite hårt.

Jag är hemskt nyfiken.

Det vore ju rent oetiskt av mig och olagligt att öppna det eftersom det är till K.




Det är tur att jag hämtar honom vid halv två.

nu är jag ju så nyfiken så jag kan dö...