Sega sig i uppförsbacke.

åh ja. Det är lite tungt just nu.

Såg Arn filmen i fredags och den var ju bra. Varit i Skara och softat. Men det har varit lite tungt. Lite mulet i skallen och många funderingar. Det blir så. När någon går hem. Det är svårt att hålla fokus.
 Även om jag för första gången ( ever tror jag) har vågat utforma en slags plan så slinter det lite hit och dit. Allt har stannat av innan det började samtidigt som den här hemgången har visat mig sidor i mig som jag inte tidigare sett. En annan insikt.
Det stannar av och samtidigt rullar allt på konstigt nog. Fåglarna fortsätter sjunga och tågen fortsätter gå. Just när man behöver att allt stannar upp ett tag för man behöver lite själslig rast för insikter och undringar så snubblar världen på i svinlande fart. Kanske är det så det ska vara. Så man inte fastnar i sin själsliga semester.

Målen är i skisstadiet fortfarande men snart känner jag att det är dags för lite konturer och färg. ^^
Det är första gången jag känner att jag kan ha annat än dagliga mål och kanske lyckas.
Jag är försiktigt optimistisk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback