Kalla fötter
Det är lustigt det här med öppenhet och vånda." Har jag varit för öppen nu? Kommer jag att ångra mig? ".
Å ena sidan vill man släppa tankarna för vinden och få gensvar å andra sidan så är det så svårt när de slits ner och sönder.
Jag kan sitta och var helt öppen och ärlig men ofta så blir jag bara så less efteråt. Jag får ingen riktigt respons känns det som. Det handlar inte om att jag får fel respons utan ingen alls.
Kanske är det lättare att vara öppen än att ta emot öppenhet?
Öppenhet utan kritik involverad är nog allra svårast. Man ska försöka ge tillbaka allt detta som personen har gett dig på ett sätt man kan stå för senare och även att det ska leva upp till personens blottade känslor och deras öppenhjärtlighet.
Även om man får en ömhetsbetygelse utan något krav på att ge tillbaka så finner man sig själv stå där och vilja ge ge ge tilbaka.
Är det ren artighet?
Vad gör man efteråt?
Å ena sidan vill man släppa tankarna för vinden och få gensvar å andra sidan så är det så svårt när de slits ner och sönder.
Jag kan sitta och var helt öppen och ärlig men ofta så blir jag bara så less efteråt. Jag får ingen riktigt respons känns det som. Det handlar inte om att jag får fel respons utan ingen alls.
Kanske är det lättare att vara öppen än att ta emot öppenhet?
Öppenhet utan kritik involverad är nog allra svårast. Man ska försöka ge tillbaka allt detta som personen har gett dig på ett sätt man kan stå för senare och även att det ska leva upp till personens blottade känslor och deras öppenhjärtlighet.
Även om man får en ömhetsbetygelse utan något krav på att ge tillbaka så finner man sig själv stå där och vilja ge ge ge tilbaka.
Är det ren artighet?
Vad gör man efteråt?
Kommentarer
Trackback